it's worth it .



Gårdagen har nog tärt lite på mig kan jag konstatera nu. att sitta ute på en kall träbänk vid ån i höstblåsten har satt sina tydliga spår. igårkväll kände jag mig lite febrig, och nu börjar en irriterande huvudvärk ta form i min skalle. det är det här som kallas höst.

;jag ångrar inte att jag satt där i flera timmar. själv. sittandes på bänken, med en död blick som bara stirrade på vattnet som for förbi, som aldrig tycktes ta slut. lövträden på andra sidan tycktes ändra form och färg allt var tiden sakta men säkert gick framåt. framstod säkert som en jävla idiot. ibland lär man vara en idiot. ibland behöver man ta sig till en plats där man bara kan sitta och iaktta. och det enda som saknades var ett par vantar och en mp3. möjligen lite te i en termos. men det var det bästa jag gjort på länge. fast jag ska erkänna att under tiden jag satt där, så ville jag nog att någon skulle hitta mig och krama om mig. men det säger vi inte till någon.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0