EMMA

ibland kan det kännas som att man har så jävla mycket att ta sig igenom och förbi. att man inte riktigt kan se något slut på all skit och man blir gång på gång distraherad av någon eller något. jag tror inte att det finns något bestämt slut på sånt här. det beror bara på en själv och när man bestämmer sig för att gå vidare och fokusera på vad som egentligen är viktigt. ibland måste man acceptera vissa saker, även fast det är svårt, och man kanske inte vill. men livet är vad vi gör det till. vi själva bestämmer hur vi vill uppfatta saker & hur vi vill bli uppfattade som en egen individ. ska man lägga energi på något som inte går att göra något åt? ibland gör vi människor det, men förhoppningsvis inte alltförlänge. man inser ju att det inte spelar någon roll hur man än försöker. då gäller det att gilla läget, kanske gråta en skvätt och sen blicka framåt istället för att stå kvar och trampa på samma ställe. livet går ju ut på att vandra på olika stigar, ta höger,vänster,höger,rakt fram. man måste röra sig. lära känna. se nya grejjor. träffa nya människor. uppskatta livet. man väljer helt enkelt sitt eget liv. livet är inte alltid på topp, och det är bara dumt att försöka få det att se ut så. det finns nog ingen människa som alltid är glad och positiv. det är ju rent ut sagt omänskligt. man får lov att bli förbannad, ledsen & göra dumma saker ibland. lära känna sig själv, vad som känns okej och inte. move on.